Jag är jag
Tittade just på bilder från nian..Herregud vad jag har förändrats, både till utseende och till sättet. Saknar de tiderna när vi hade som roligast. ♥
Det finns gånger då jag inte saknar de tiderna och ibland vill jag ha det som det var förut. Ibland vill jag göra saker ogjort, ibland är jag arg. Tankarna snurrar i mitt huvud och jag vet inte vad jag gjorde fel eller ens varför. Jag ser era bilder, läser vad ni skriver. Är det bara jag som saknar ibland? Jag kanske inte spelade någon större roll på den tiden. Jag var tyst och lugn och gjorde inte en fluga förnär.. I dagens läge står jag på mig, jag sticker ut, jag vågar, jag är en ny och starkare person.
Tack vare mina vänner, gamla som nya, min familj, min pojkvän och min nya familj har jag blivit en starkare person. Jag vågar, jag tänker, jag känner, jag gör, jag älskar och jag tar hand om mig. Jag har kommit tillrätta med olika saker som jag inte kunde hantera för ett par år sedan. Jag tror att jag vet vem jag är.
Jag är jag.
Kommentarer
Postat av: Virara
Vackert skrivet, kloka du!
Visst är det skönt att känna då, att man liksom är nöjd som det är... Din verklighet nu kanske inte är samma verklighet om några år, samma sak med din uppfattning in dig själv, men att just nu, just idag, veta precis vem man är och vad det innebär, det är en jätteskön känsla av trygghet. Jag är glad att du känner dig tillfreds med att ha hittat dig kramas
Postat av: Amanda
Man förändras otroligt mycket under åren
Postat av: Osccar Svalland
Du är bra som du är Sandra:)!
Trackback
